Om du har bott i Aitiopaikka, Haliskylä eller Yo-talo under de senaste 12 månaderna, har du kanske lagt märke till att du har fått e-postmeddelanden angående vattenförbrukning. Dessa meddelanden var relaterade till ett forskningsprojekt mellan Åbo universitet och Studentbystiftelsen i Åbo, som bygger på frågor som sträcker sig långt utöver studenternas vattenanvändning.
Världen är full av problem, för vilka experter skulle ha lösningar, men som är svåra att lösa eftersom lösningarna kräver att stora människogrupper förändrar sitt beteende. Under coronapandemin har experter till exempel gett rekommendationer om mångsidiga hygien- och begränsningsåtgärder, och den stora frågan har varit hur man får människorna att följa dessa rekommendationer. Till de långsiktiga mål, där det individuella beteendet har en nyckelroll, hör till exempel bromsandet av klimatförändringen och främjandet av folkhälsan.
Psykologisk forskning har visat att enbart delande av information sällan får större människogrupper att förändra sitt beteende, och i ett demokratiskt samhälle är tröskeln hög vad gäller implementerandet av lagar som dikterar människors sätt att agera med hot om straff. Därför är behovet av metoder, med vilka man kan styra mänskligt beteende, samtidigt som den individuella valfriheten bibehålls, stort.
Ett sådant verktyg är knuffen (eng. Nudge), som år 2008 presenterades av Richard Thaler och Cass Sunstein i boken ”Nudge: Improving Decisions about Health, Wealth, and Happiness”. År 2017 vann Thaler Nobelpriset i ekonomisk vetenskap för sitt arbete och Sunstein tilldelades ”Nobelpriset i psykologi”, Holbergpriset.
Idén med knuffen baserar sig på beslutsfattandets psykologi. Människor gör en stor mängd val under dagens lopp och psykologisk forskning har visat att de flesta av dessa val knappt övervägs utan snabbt görs med hjälp av enkla mentala heuristiker, som på vardagsspråk innebär baserat på känslor, intuition eller rutin. När en person gör sådana val påverkas valen starkt av hur alternativen har presenterats. När människor handlar, påverkas deras köpbeslut till exempel av hur produkterna har presenterats och genom att ändra presentationen av produkterna kan shopparna riktas till att gynna vissa produkter.
Miljöförhållanden som påverkar människors val kallas valarkitektur och knuffen är en forskningsbaserad förändring i valarkitekturen, med syfte att öka antalet av vissa typer av val genom att göra dem enklare, mer synliga eller mer känslomässigt tilltalande. I lunchrestauranger ökade till exempel ett större antal vegetariska alternativ konsumtionen av vegetarisk mat med 15 % och fungerade därmed som en främjare av en hälsosam kost och en knuff mot minskade växthusgasutsläpp.
Många kommersiella aktörer försöker påverka människors beteende genom att ändra valarkitekturen. Knuffarna skiljer sig ändå från marknadsföring genom att de bör följa två etiska principer: Knuffen är tänkt att vägleda människor mot mål som är fördelaktiga för dem, och de bör ge personen som är föremålet för knuffen möjligheten att ignorera knuffen och agera som de önskar.
Knuffarna har väckt stort intresse i världen och de har använts på statsnivå i många länder. Den vetenskapliga forskningen gällande knuffar är emellertid fortfarande i sin linda, och i Finland höll Institutionen för psykologi vid Åbo universitet år 2019 en första kurs om användningen av knuffar för att styra beteendet. Kursen avancerade så småningom till ett forskningsprojekt där studenterna, under ledning av psykologforskarna Nils Sandman och Jarno Tuominen, förverkligade en knuff, vars funktionalitet studerades på vetenskaplig nivå.
Detta projekt genomfördes tillsammans med Studentbystiftelsen i Åbo och resulterade så småningom i en på emotionella budskap baserad knuff med syfte att minska vattenförbrukningen. Vattenförbrukning är något som alla kan påverka genom sitt eget beteende och att spara vatten minskar energiförbrukningen relaterad till vattenbehandling, vilket i sin tur sparar både miljö och pengar. Hos TYS betalar hyresgästerna inte vattenavgifter, men det betyder inte att en del av hyran inte utgörs av vattenrelaterade kostnader. Det finns också många områden i världen där det råder brist på vatten och på dessa platser är alla vattenbesparande tekniker mycket aktuella.
Från hösten 2019 till sommaren 2020 fick de utvalda bostäderna e-post, där deras vattenförbrukning jämfördes med den genomsnittliga förbrukningen för hela huset – hyresgästerna fick på detta sätt information om hur mycket vatten de konsumerade jämfört med sina grannar och också ett litet emotionellt incitament att spara vatten: En vattenemoji som ändrades från glad till ledsen. En liknande knuff har i tidigare studier minskat vattenförbrukningen i Amerika och Singapore.
Såsom ofta är fallet vid longitudinella studier stannade inte världen upp under projektet utan pandemin under våren 2020 förändrade verkligheten i studentboendet och rörde samtidigt till den ursprungliga forskningsplanen. Trots detta slutfördes insamlingen av data under sommaren och resultaten analyseras som bäst. Inledningsvis verkar det som om de glada och ledsna vattendropparna hade en positiv men mycket liten effekt på Åbo-studenterna. Projektet var den första knuff-studien i Åbo, och även om effekterna inte var stora lärde man sig under studien en hel den om genomförandet av knuffar, och fler liknande fälttester planeras för framtiden.
Forskardoktor Nils Sandman,
Åbo universitet
