![\"\"](\"https:\/\/tys.fi\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/Viestit-1024x281.png\")
<\/p>\n<\/p>\n
Om du har bott i Aitiopaikka, Haliskyl\u00e4 eller Yo-talo under de senaste 12 m\u00e5naderna, har du kanske lagt m\u00e4rke till att du har f\u00e5tt e-postmeddelanden ang\u00e5ende vattenf\u00f6rbrukning. Dessa meddelanden var relaterade till ett forskningsprojekt mellan \u00c5bo universitet och Studentbystiftelsen i \u00c5bo, som bygger p\u00e5 fr\u00e5gor som str\u00e4cker sig l\u00e5ngt ut\u00f6ver studenternas vattenanv\u00e4ndning.<\/p>\n
V\u00e4rlden \u00e4r full av problem, f\u00f6r vilka experter skulle ha l\u00f6sningar, men som \u00e4r sv\u00e5ra att l\u00f6sa eftersom l\u00f6sningarna kr\u00e4ver att stora m\u00e4nniskogrupper f\u00f6r\u00e4ndrar sitt beteende. Under coronapandemin har experter till exempel gett rekommendationer om m\u00e5ngsidiga hygien- och begr\u00e4nsnings\u00e5tg\u00e4rder, och den stora fr\u00e5gan har varit hur man f\u00e5r m\u00e4nniskorna att f\u00f6lja dessa rekommendationer. Till de l\u00e5ngsiktiga m\u00e5l, d\u00e4r det individuella beteendet har en nyckelroll, h\u00f6r till exempel bromsandet av klimatf\u00f6r\u00e4ndringen och fr\u00e4mjandet av folkh\u00e4lsan.<\/p>\n
Psykologisk forskning har visat att enbart delande av information s\u00e4llan f\u00e5r st\u00f6rre m\u00e4nniskogrupper att f\u00f6r\u00e4ndra sitt beteende, och i ett demokratiskt samh\u00e4lle \u00e4r tr\u00f6skeln h\u00f6g vad g\u00e4ller implementerandet av lagar som dikterar m\u00e4nniskors s\u00e4tt att agera med hot om straff. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r behovet av metoder, med vilka man kan styra m\u00e4nskligt beteende, samtidigt som den individuella valfriheten bibeh\u00e5lls, stort.<\/p>\n
Ett s\u00e5dant verktyg \u00e4r knuffen (eng. Nudge), som \u00e5r 2008 presenterades av Richard Thaler och Cass Sunstein i boken ”Nudge: Improving Decisions about Health, Wealth, and Happiness\u201d. \u00c5r 2017 vann Thaler Nobelpriset i ekonomisk vetenskap f\u00f6r sitt arbete och Sunstein tilldelades \u201dNobelpriset i psykologi\u201d, Holbergpriset.<\/p>\n
Id\u00e9n med knuffen baserar sig p\u00e5 beslutsfattandets psykologi. M\u00e4nniskor g\u00f6r en stor m\u00e4ngd val under dagens lopp och psykologisk forskning har visat att de flesta av dessa val knappt \u00f6verv\u00e4gs utan snabbt g\u00f6rs med hj\u00e4lp av enkla mentala heuristiker, som p\u00e5 vardagsspr\u00e5k inneb\u00e4r baserat p\u00e5 k\u00e4nslor, intuition eller rutin. N\u00e4r en person g\u00f6r s\u00e5dana val p\u00e5verkas valen starkt av hur alternativen har presenterats. N\u00e4r m\u00e4nniskor handlar, p\u00e5verkas deras k\u00f6pbeslut till exempel av hur produkterna har presenterats och genom att \u00e4ndra presentationen av produkterna kan shopparna riktas till att gynna vissa produkter.<\/p>\n
Milj\u00f6f\u00f6rh\u00e5llanden som p\u00e5verkar m\u00e4nniskors val kallas valarkitektur <\/em>och knuffen<\/em> \u00e4r en forskningsbaserad f\u00f6r\u00e4ndring i valarkitekturen, med syfte att \u00f6ka antalet av vissa typer av val genom att g\u00f6ra dem enklare, mer synliga eller mer k\u00e4nslom\u00e4ssigt tilltalande. I lunchrestauranger \u00f6kade till exempel ett st\u00f6rre antal vegetariska alternativ konsumtionen av vegetarisk mat med 15 % och fungerade d\u00e4rmed som en fr\u00e4mjare av en h\u00e4lsosam kost och en knuff mot minskade v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp.<\/p>\n M\u00e5nga kommersiella akt\u00f6rer f\u00f6rs\u00f6ker p\u00e5verka m\u00e4nniskors beteende genom att \u00e4ndra valarkitekturen. Knuffarna skiljer sig \u00e4nd\u00e5 fr\u00e5n marknadsf\u00f6ring genom att de b\u00f6r f\u00f6lja tv\u00e5 etiska principer: Knuffen \u00e4r t\u00e4nkt att v\u00e4gleda m\u00e4nniskor mot m\u00e5l som \u00e4r f\u00f6rdelaktiga f\u00f6r dem, och de b\u00f6r ge personen som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5let f\u00f6r knuffen m\u00f6jligheten att ignorera knuffen och agera som de \u00f6nskar.<\/p>\n Knuffarna har v\u00e4ckt stort intresse i v\u00e4rlden och de har anv\u00e4nts p\u00e5 statsniv\u00e5 i m\u00e5nga l\u00e4nder. Den vetenskapliga forskningen g\u00e4llande knuffar \u00e4r emellertid fortfarande i sin linda, och i Finland h\u00f6ll Institutionen f\u00f6r psykologi vid \u00c5bo universitet \u00e5r 2019 en f\u00f6rsta kurs om anv\u00e4ndningen av knuffar f\u00f6r att styra beteendet. Kursen avancerade s\u00e5 sm\u00e5ningom till ett forskningsprojekt d\u00e4r studenterna, under ledning av psykologforskarna Nils Sandman och Jarno Tuominen, f\u00f6rverkligade en knuff, vars funktionalitet studerades p\u00e5 vetenskaplig niv\u00e5.<\/p>\n Detta projekt genomf\u00f6rdes tillsammans med Studentbystiftelsen i \u00c5bo och resulterade s\u00e5 sm\u00e5ningom i en p\u00e5 emotionella budskap baserad knuff med syfte att minska vattenf\u00f6rbrukningen. Vattenf\u00f6rbrukning \u00e4r n\u00e5got som alla kan p\u00e5verka genom sitt eget beteende och att spara vatten minskar energif\u00f6rbrukningen relaterad till vattenbehandling, vilket i sin tur sparar b\u00e5de milj\u00f6 och pengar. Hos TYS betalar hyresg\u00e4sterna inte vattenavgifter, men det betyder inte att en del av hyran inte utg\u00f6rs av vattenrelaterade kostnader. Det finns ocks\u00e5 m\u00e5nga omr\u00e5den i v\u00e4rlden d\u00e4r det r\u00e5der brist p\u00e5 vatten och p\u00e5 dessa platser \u00e4r alla vattenbesparande tekniker mycket aktuella.<\/p>\n Fr\u00e5n h\u00f6sten 2019 till sommaren 2020 fick de utvalda bost\u00e4derna e-post, d\u00e4r deras vattenf\u00f6rbrukning j\u00e4mf\u00f6rdes med den genomsnittliga f\u00f6rbrukningen f\u00f6r hela huset \u2013 hyresg\u00e4sterna fick p\u00e5 detta s\u00e4tt\u00a0 information om hur mycket vatten de konsumerade j\u00e4mf\u00f6rt med sina grannar och ocks\u00e5 ett litet emotionellt incitament att spara vatten: En vattenemoji som \u00e4ndrades fr\u00e5n glad till ledsen. En liknande knuff har i tidigare studier minskat vattenf\u00f6rbrukningen i Amerika och Singapore.<\/p>\n S\u00e5som ofta \u00e4r fallet vid longitudinella studier stannade inte v\u00e4rlden upp under projektet utan pandemin under v\u00e5ren 2020 f\u00f6r\u00e4ndrade verkligheten i studentboendet och r\u00f6rde samtidigt till den ursprungliga forskningsplanen. Trots detta slutf\u00f6rdes insamlingen av data under sommaren och resultaten analyseras som b\u00e4st. Inledningsvis verkar det som om de glada och ledsna vattendropparna hade en positiv men mycket liten effekt p\u00e5 \u00c5bo-studenterna. Projektet var den f\u00f6rsta knuff-studien i \u00c5bo, och \u00e4ven om effekterna inte var stora l\u00e4rde man sig under studien en hel den om genomf\u00f6randet av knuffar, och fler liknande f\u00e4lttester planeras f\u00f6r framtiden.<\/p>\n Forskardoktor Nils Sandman, <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Om du har bott i Aitiopaikka, Haliskyl\u00e4 eller Yo-talo under de senaste 12 m\u00e5naderna, har…<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":19809,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":{"0":"post-19812","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-blogg-sv"},"yoast_head":"\n
\n\u00c5bo universitet<\/p>\n